Myggfritt hos mr Trout

Vädret blir bistrare och bistrare, men i gengäld blir öringen större. Idag åkte jag och Lillgrabben till Storån för lite senhöstfiske. En frisk västvind mötte oss, som gjorde sitt bästa för att kyla ner oss. Vi körde enligt den gamla devisen "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Välklädda stod vi snart på stranden och spanande ut över strömmen. Det var mer än två månader som jag var här senast, så det var ett kärt återseende, även om det var ett kallt sådant.
Jag knöt en grizzlyfärgad Heavymetalstreamer på tafsen och började fisket, medan Lillgrabben snart var inne i sina lekar. Som tur var kom vinden från rätt håll så det var inga större problem att få ut fluga och tafs i strömmen. Efter ett tag drog det till i linan och jag gjorde mothugg och kände fast fisk. Lillgrabben kommer springande för att beskåda kampen. Snart kunde jag lyfta iland en fin öring.


Fingrarna är de som får ta mest stryk, speciellt när man måste hantera fisk. Sålunda gick vi iland och gjorde upp en värmande brasa och slängde på svartpannan. Lillgrabben visade att han kunde hantera sågen.

Värmda och styrkta med fika gjorde jag en ny raid i strömmen, men utan resultat. Återupprepade allt med mer kaffe och en ny repa i strömmen utan att mr Trout ville vara med och leka. En som lekte för fullt med stenar och iskrossande var Lillgrabben. När han ändå var i farten så passade han på att utföra lite biotoparbete inför nästa säsong.