onsdag 28 juli 2010

Livet leker

Solsken, vakande öring och tillbaka i Torrflugelandet. Körde den beprövade tekniken: ett vak - ett kast. Resultatet ser ni här, en öring i lite bättre storlek.


Att jag sen tappade en och missade ett mothugg, gör varken till eller ifrån. Bättre än så här kan inte flugfiske bli.


Med på fisket var min nya rulle, en skön liten tingest, en HiLevel DJ, köpt från Dan-Tackel . Ett företag jag verkligen rekommenderar. Man hinner knappt skicka iväg beställningen innan varorna ramlar ner i postlådan.


tisdag 27 juli 2010

Kontraster

En väldig variation på flugorna i städet just nu. Musimitationer och paraloopkläckare.


måndag 26 juli 2010

När livet är som bäst

Några fotografiska avtryck från häromdagen signerade Fredrik Lunkan Lundkvist.



Ovädersfiske och en pajas

Vilka kontraster. I fredags solsken, vakande öring och torrfluga. Idag regn och blåst, förtyngd tafs och streamerdängande. Det var alltså öringväder igen, fast lite för mycket. Jag var i den nedre delen av Ån för att fiska öring. Regnet som föll kunde jag stå ut med. Värre var vinden som kom i byar utifrån sjön och gjorde det svårt att kasta. Några öringpropellrar var det enda i öringväg. Istället fick ett par harrar i halvkilosklassen toppa dagens fiske, tagna på Zonker. Jo, så var det en pajas där också, eller vad man nu ska kalla honom. Iklädd läderhatt och solglasögon ställer han sig ett världsrekordhopp i längd, alltså ca 10 m, nedströms mig och börjar fiska. Vore det inte så att flugfiske förbrödrar skulle jag gjort något olagligt. Istället slängde jag ett ont öga på honom. En sak till. Ikväll träffade jag för första gången någonsin två fiskekortskontrollanter vid Ån.

fredag 23 juli 2010

Dagen då Gud log

Om det finns en flugfiskegud så log han med sitt allra vänligaste leende mot mig idag. Jag var åter i Torrflugelandet för att ta revansch efter förra helgens öringdiss. Morgonen var kall, bara runt 8 grader. Fisket inleddes med fleecemössa på. Inga vak syntes till så jag knöt på en Goddars Caddis för att försöka lura upp nån öring. Och se, det lyckades. Ett våldsamt påslag och 4:an stod i en härlig båge. En större öring hade tagit flugan. En viljornas kamp inleddes endast åtskild av en 0,16 mm´s nylontafs. Efter en stunds kamp kunde öringen håvas, och vilken öring.

Jag uppskattade vikten till cirka 1,5 kg. Efter avkrokning och lite konstgjord andning kunde öringen återvända till friheten.



Solen gjorde sitt bästa för att tränga genom molnen och det blev allt varmare längre fram på dagen. Enstaka vak syntes också till. Ett sådant i min närhet fick mig att smyga dit och jag la ut en Klinkhammer. Några sekunder senare försvann den i en vakring och dagens andra öring bärgades, på cirka 5-6 hg. Efter lunch omgrupperade jag till ett annat ställe. Där sammanträffade jag med Lunkan och hans 3 kompisar, alla på öringjakt. Jag blev den första att kroka en öring. Återigen en fin fisk, strax under kilogränsen. Nu hade solen trängt undan molnen och det var gôtt att sitta i solskenet och spana efter vak. Innan dagen var till ända hade alla fått känna på den jämtländska öringen.


För min del var det den bästa torrflugedagen hitills. 3 påslag 3 landade öringar och ett personligt pers på torrfluga.

torsdag 22 juli 2010

På tur med Lillgrabben

Idag åkte jag och Lillgrabben mot Vålådalen för att kombinera lunch och fiske. Molnen var otrevligt mörka i sydväst och de första regndropparna mötte oss i Undersåker. Som så många gånger förr klarnade det upp när vi passerat högsta punkten på Vålådalsvägen. Blå himmel och sol, men en rejäl blåst bäddade för myggfritt i varje fall. Vi åkte i min nya "Örinracer", en snart 20 år gammal Audi i fint skick, som inte kostade skjortan, om man säger så.

Första stopp blev Mellandalstjärn, en av Lillgrabbens favvoplatser. Eld gjordes upp och svartpannan åkte på. Dagens lunch bestod av en hämtpizza, med räkor. Varför måste det vara korv eller dylikt hela tiden ? Omväxling förnöjer. Och svartpannekaffe passar till allt.



Det tog inte många minuter innan pizzan var uppäten. Dags för fiske då. Vi gjorde några kast på några olika ställen, men inget hugg. Det är inte så viktigt när man har barn med sig på fisketur eller ut i naturen. Låt det ske på deras villkor och det viktiga är att de har kul, samtidigt som de tjuvlär sig lite saker. T ex hur man gör upp eld och släcker den.

På vägen hem svängde vi förbi Ån. Tanken var att göra några kast där också. Lagom till att vi kom fram täcktes solen av mörka moln och när jag gjorde det första kastet öppnade sig himlen och kort därefter dundrade åskan. Bara att gå tillbaka till bilen för hemfärd. Så här ser vattennivån ut idag i den nedre delen av Ån. Håckrennivån är upp till den branta klippan.



Prognosen för helgen ser bra ut. Mer öringjakt då.

tisdag 20 juli 2010

Öringväder

Ikväll var det öringväder i Ån. Mulet, lite regn och enstaka nattsländor kläcktes. Synd bara att inte Öringen själv fattade det.....

söndag 18 juli 2010

Fjällfiske

Hemkommen från 2 dagar i den jämtländska fjällvärlden jagandes öring, några erfarenheter rikare. Gårdagen bjöd på blåst, blåst och blåst. Inga kläckningar och därför ingen öringaktivitet heller. Det positiva, om man nu kan hitta något, var att det var mygg-och knottfritt. Jag sprang ihop med Bokbindarn som precis som jag var på ørretjakt. Bägge svor åt vinden, men vi var övertygade om att den skulle avta till kvällen. Han berättade om storöringen som tömt hans rulle på lina och backing innan tafsen rök, tidigare i veckan, innan vi begav oss åt varsitt håll.



Framåt kvällen besannades vår teori. Vinden avtog och de första öringvaken syntes. På en Klinkhammer lyckades jag kroka 2 vackra fjällöringar. Dessutom missade jag nån i min iver att fästa kroken. Senare på kvällen när det var helt vindstilla började den stora kläckningen och vakfesten. Jag försökte delta, men blev totalt dissad av öringarna. Hur jag än presenterde flugorna så tog de inte. Jag gick igenom flugasken, men inget dög. Vad är det jag saknar i min ask ? Öringarna fortsatte sitt kalas långt in på kvällen innan vi alla kröp till kojs, några mätta och nån funderande.

Imorse vaknade jag av solen värmde mitt tält. Ute var mörka moln i antågnde. Jag hade precis hunnit med morgonbestyren innan de första regndropparna föll. Sen kom i tur och ordning, rejäla regnskurar, hagel och åska. Jag väntade ut det värsta åskvädret innan jag började packa ihop mina blöta saker. Fast mellan skurarna bredde en och annan vakring ut sig på vattnet. Jag var naturligtvis tvungen att prova, men ack de prickiga var lika kinkiga som kvällen innan. Nu blir det till att klura ut vilka flugor jag ska komplettera med.



fredag 16 juli 2010

Till fjälls....

Ryggsäcken är packad med sovsäck, tält och kokkaffe. Nu drar jag till fjälls över helgen. Höres..


söndag 11 juli 2010

I en annan del av Ån

Igår kväll gjorde jag ett besök vid Ån igen. Började vid ett lugnflytande sel, men blåsten gjorde att inga fiskar visade sig vid ytan. Provade med en tung nymf, men ingen fisk var med i matchen. Efter kaffekok och korvgrillning gjorde jag en rockad ner till ett strömparti för lite klassiskt streamerdängande. Och se, direkt hugger en öring på 3-4 hg min epoxystreamer. Efter avkrokning för den simma fritt igen. Ytterligare några mindre öringar krokas innan kylan kryper innanför kläderna och jag vänder hemåt. Nu blir det lugnt på fiskefronten i några dagar ty imorgon bitti styr vi söderut för helt andra vattenlekar på Leksands sommarland. Vi hörs...

lördag 10 juli 2010

En kväll vid Ån

Igår gjorde jag ett besök vid Ån igen, det var ett tag sen sist. Jag sammanträffade med JP, en likasinnad, och hans kompis, som jag bara "träffat" via Facebook tidigare. Det behövs inte många ord innan man inser att man har mycket gemensamt, ett trevligt möte. Fisket då ? JP som varit en väldigt frekvent besökare vi Ån de senaste veckorna märkte en klar förändring, till det sämre. I och med att vattennivån har sjunkit så har fisket försämrats. I den strömsträcka vi fiskade kände jag bara några dragningar i flugan. Jag gick en bit uppströms till ett mer lugnflytande parti och där vakades det friskt. Gissar att det var mycket småharr som kalasade på de kläckande insekterna. Längre ut på selet kunde man se ett och annat vak från större fisk. Efter mycket nötande och trixande lyckades jag lura några småfiskar att ta min kläckare.


Skam den som ger sig. Ikväll blir det förmodligen en ny vända med ny taktik.

torsdag 8 juli 2010

Öringrapporter

Öringen verkar vara i tagen nu förstår jag efter diverse rapporter.
Först vill jag rekommendera Rospiggen Patriks blogginlägg om sitt besök i västra Jämtland. Inte bara för de fina fiskarna utan för hans fina ord-och skrivkänsla. När man läser hans rader känns det nästan som man sitter med där vid ån och hör naturens musik och plaskandet från fiskarna. Han borde sitta på redaktionen på någon av våra större fisketidningar istället och förmedla sina känslor och upplevelser.

En annan som är vid samma å är JP. Även han har ett fint fiske på åns öringar.

Slutligen fick jag ett MMS från Fredriksson Jr som tagit en öring på torrfluga i strl 2/0. En musimitation lurade upp denna 1,1 kg´s öring från Älvens djup.

onsdag 7 juli 2010

Tillbaka i Öringland

Idag kom jag och barnen tillbaka från en dryg veckas vistelse i norra Jämtland, som för min del handlat mycket om fiske. Lagom till vår ankomst så gjorde också värmen sitt inträde. Regnkläderna fick ligga ouppackade i väskorna. Dagarna innan hade regnet vräkt ner även här så vattendragen var fyllda till bredden. Mitt första fiske blev med torrfluga. Värmen bidrog till att kläckningarna kom igång och allehanda insekter fick bråttom att njuta av solens varma strålar.


kläckning


Öringen var med på noterna och var inte speciellt kräsen. Både Elk Hair Caddis och min egen foamslända slukades utan större betänkligheter.

torrflugeöring


Även Stor-Sjoutens öringar lockade. Runt midsommar hade en 5-kilos öring tagits på långdrag, fick jag berättat för mig. Väl ute på sjön möttes jag av något jag inte sett tidigare, massor av vak, och vindstilla. Hur jag än rodde med vobblern eller kastade med olika drag var öringen ointresserad. Den bara fortsatte att äta insekter på ytan. Här kan jag även nämna att traditionen med "fulvobbler" fick ett slut i och med att jag satten fast den nyinköpta i botten, och där sitter den än. Till slut rodde jag iland för att byta till flugspö, det verkade vara enda chansen att få kroka något denna dag. Det kändes onekligen konstigt att sitta i en eka i en så stor sjö med torrfluga på tafsen och invänta vak.

i väntan på vak


Till slut fick jag lön för min möda och en halvkilosöring tog min svarta kläckare.

torrflugeöring Stor-Sjouten


Även barnens inskolning i den underbaraste av världar, den med fiske och natur som tema, måste fortgå. Planen var att ro ut på sjön, men en hård blåst satte stopp för det hela. Istället styrde vi båten mot en liten å som rinner in i sjön. Lustigt nog heter den Storån. Eftersom UL-spöet var med fick en liten Rapala ligga ute efter ekan. På hemvägen böjdes UL-klingan och en öring satt fast.

Storåöring

Jag såg även en annan bättre öring vaka i utloppet av ån. När barnen satt framför Bolibompa smög jag tillbaka, landvägen, och spanade. Efter en kort stund visade sig en fisk. På tafsen satt min egna bruna foamslända. Ett kast - fast fisk. Ibland är det enkelt.

Efter att ha studerat fjällkartan beslöt jag att gå upp till en tjärn, ett par kilometer bort. Mitt vägval blev efter en bäck. På kartan såg den liten och oanselig ut, så också i verkligheten, åtminstone i början. Efter ett tag kom jag till en hölja som jag bara måste prova. Och visst fanns det fisk i den, små vackra öringar.


bäcköring


En bit längre upp nådde jag ett effektivt vandringshinder för fisken.

vandringshinder


Än var jag bara halvägs till tjärnen. Alldeles innan jag nådde den överraskade bäcken mig igen med en vacker och djup hölja som riktigt luktade öring, och visst hade jag rätt. Min fiskemetod här blev en variant av dappingfiske.

Höljan

Med en variant av Goddards Caddis på tafsen lät jag flugan dansa fram över inloppsströmmen och öringen var inte sen att bjuda upp. Många mindre öringar krokades av. De två största fick följa med hem som matfisk.

Samma hölja - olika teckningar

Alla dessa öringar måste komma uppifrån tjärnen och snart var jag framme vid den. Torrflugefisket fortsatte, men bara öring av mindre modell visade nåt intresse. Vinden som låg på längs tjärnen förstörde nog det mesta av kläckningarna gissar jag. Jag har all anledning att återkomma vid ett annat tillfälle med bättre förutsättningar.

Sista fiskedagen var jag och Lillgrabben ute på sjön igen. Nu hade det blivit lite svalare i luft och vatten så nog måste det gå att lura någon öring på drag, tänkte jag. Lillgrabben hade första fiskkontakten på sin Conradvobbler, men bara en påstötning. Vid kaffepausen passade jag på att byta till ett Rogerdrag. Efter några kast tog det stopp och jag kände att en finare öring satt på. Efter en kortare kamp kunde en öring strax över kilot lyftas i land. Äntligen ! Men Lillgrabben måste också få en fisk för att få ut så mycket som möjligt av turen. Ut i båten igen, men det ville sig inte. Inte förrän vi nästan hade kommit in till land för att avsluta fisket. " Jag tror att något är på", sa han då. Visst hade han rätt. Bakom båten gick en öring upp till ytan med en blå vobbler i käften. Genom samarbete kunde öringen landas och en stolt grabb kunde kliva i land för fotografering och några trevliga fiskedagar avslutas. Öringland - I´ll be back.


Conradöring

Rogeröring