
Snart var jag redo för första kastet. Efter bara några fler började det rassla i spöringarna, isbildning. Så det blev till att avisa med jämna mellanrum. Fingrarna blev snart kalla och det var dags för 10-kaffet. En eld tändes med hjälp av ob-tricket, och det fungerade. Snart var jag varm igen och fisket återupptogs. På ett uppströmskast kände jag en dragning i flugan. Visst var det en fisk, tänkte jag, och i nästa kast satt den på. Efter en kort dragkamp kunde jag håva en grann öring på ca 40 cm. Nästa kast gick också uppströms och det gav resultat, en ny öring högg. Denna gick i ungefär samma viktklass.

Fingrarna fortsatte att ta stryk så det blev mer eldning, korvgrillning och kaffekokning innan jag på nytt greppade spöet. Det blev ingen mer öring denna dag. Några fler försiktiga vak syntes ute på selet, så öringen fanns kvar. Till slut gav jag upp och begav mig av i solskenet, med isfria spöringar.