Efter ännu en kall vinter så kom snösmältningen igång tidigt och små strömpartier trängde så sakta igenom isen. I mitten av april kunde jag skåda det första öringvaket i ett smalt sådant. Första fiskkänningen kom på långfredagen då en vacker och blank öring kunde landas.
Sen följde en period med bra väder som gjorde det möjligt att flugfiska och ett antal harrar och öringar landades, med denna fina öring på 55 cm som topp, och med fyra gnagare i magen.
En riktigt bra start på flugfiskesäsongen och då var vi bara inne i början av maj. Nästan samtliga av fiskarna togs på en ST-heavy metal streamer bunden med grizzly mararboufjädrar.
Förhoppningar fanns om tidigt torrflugefiske, med tanke på den tidiga snösmältningen, men de grusades när det blev kallare igen och juni inleddes med regn och högvatten. Det blev inget egentligt bra fiske för min del förrän midsommarhelgen som tillbringades på Torrflugelandet. Ett flertal fina öringar i kilosklassen kunde landas och försiktigt återutsättas.
Strax efter midsommar kom Rockenkläckningen igång och med den öringen. Själv låg jag och lapade sol på Gotland och fick den ena rapporten efter den andra om fin öring som fångades i hemmavattnen. Resten av julimånad kan fiskemässigt beskrivas med ett ord. Skitfiske ! Vattnet var ömsom lågt, ömsom högt och några vak fanns inte att se. Det var med andra ord ett helsike att vara flugfiskare i västra Jämtland.
I augusti dök en fiskekompis upp vid strömmarna, JP. Vi gjorde några turer tillsammans och jag visade honom lite nya vatten, men var ofin nog att alltid fånga de största öringarna. Förlåt JP !
I mitten av augusti kom rapporter om öringar med lämmlar i magen. Lämmelimitationer blev den senaste flugan. Tyvärr för egen del så kom det en del regn igen och vattennivåerna steg till det ofiskbara innan jag hann ge lämmelfisket en riktig chans. Först i månadens sista dagar vände lyckan. På den sista turen till Torrflugelandet kunde jag fånga en fin öring och sista kvällen i Älven bet en halvmeters öring hårt i min ST-Epoxystreamer. Ett gott slut alltså.
September blev för ovanligheten en vit månad när det gäller flugfiske för mig. Först första helgen i oktober stog jag utvadad igen. Vattennivån i Älven var inte optimal för höstfiske, men några öringar kunde landas i varje fall.
Höstens trend blev Fish skullstreamers. De stod för en majoritet av mina fångade öringar. Fisket fortsatte in till det bistra slutet, den första helgen i december. Då hade mina favorithölja för senhöstfiske blivit isbelagd och den antågande vintern fick mig att ge upp.
Trots det urusla fisket mitt i sommaren är jag ändå mer än nöjd. Hur skulle man kunna vara nåt annat när man bor i ett paradis fullt med fina öringvatten, och lyckas få till en fiskesäsong som spänner över nästan 9 månader? Jag har fått min beskärda del av fina öringar och de som jag inte tog, ja de finns kvar till nästa säsong.
Det var säsongen i stora drag. Saker jag inte nämnt men som har haft del i säsongen är Terjevadare, Lunkan och Rospiggen. Och Imagovadare, not!
3 kommentarer:
Du radar upp säsong på säsong och den ena bättre än den andra. 2011 må vara en av dina bättre. Må ditt 2012 fortsätta i samma anda. Skittfiske min Vän
2011, ett år som jag glatt följt din blogg (tyvärr oftast på 60mils avstånd) en kanonsäsong och jag kan bara instämma med Lunkan. Så må torrflugelandet bjuda på många fina stunder 2012.
Skitfiske min vän!
Tack grabbar. Man börjar bli varm i kläderna efter snart 19 år bland Jämtlands öringar. Och det roliga är att man ständigt upptäcker nya platser.
Skicka en kommentar