Drömmar

Förra veckan när jag och sambon satt och kollade på TV´n och senaste Lottoreklamen dök upp i rutan sa jag:
-Kolla, det är ju jag.
Just då stod en gubbe i duschen och nynnade på en känd melodi. Nynna och trumma i tid och otid brukar jag göra hemma, till min sambos stora förtret. Inte blev reklamfilmen sämre när den duschande sångaren förvandlades till en rockstjärna. Plötsligt står han på en scen och framför en Spinal Tap-liknande version av Rainbowdängan Since you been gone. Så jäkla bra, kolla själv.



Har vi inte alla nån gång drömt om detta när vi lyssnat på nån låt som vi gillar. Vi sjunger eller nynnar för oss själva eller tar några luftgitarrackord. Då spelar det ju ingen roll att man varken kan sjunga eller spela. Just denna låt har jag ett speciellt förhållande till, eller rättare sagt till skivan den ligger på, Rainbows Down to earth.
Så här var det. Jag har sen tidiga tonåren alltid lyssnat på mycket musik. I början på 80-talet var jag försjunken i Gyllene Tider och Noise träsket. Dessutom gillade jag svensk punk som KSMB och Ebba Grön. En kompis till syrran skulle spela in en Uggla-skiva på ett kasettband. Kommer ni ihåg C90 banden ? På b-sidan spelade hon in Down to earth och det tog inte lång stund förrän jag spolade förbi a-sidan och bara lyssnade på Rainbow. Så här skulle ju musik låta, hur hade jag kunnat missa det ? Rainbow ledde till Purple, som ledde till Whitesnake osv. Sen dess har jag varit mer lila än kaffet de rostar i Karlstad.
Förra året fick jag chans att leka rockstjärna på jobbet. Vi bildade ett Lärarband för att framföra ett par låtar på ett musikcafé på skolan. Vår musikaliska mentor var han n´Ove, som också valde ut bandmedlemmarna. Varför jag fick jobbet som sångare har jag ännu inte förstått, kanske var det för att jag har svårt att hålla tyst ibland. Det var definitivt inte för mina sångegenskaper i varje fall. Till skolavslutningen förra sommaren framförde vi återigen ett musikstycke av kulturhistoriskt värde, Ramones Sheena is a punrocker. Som av en händelse finns den på YouTube.



Jag vill påpeka några saker. Det är faktiskt en skolavslutning och inte något sverigedemokratmöte eller liknande. Det är inspelat med en SonyEricsson mobil, därav det kassa ljudet. Kul hade vi i varje fall. Tror också att eleverna uppskattade att se personalen på skolan göra bort sig.
Därmed kunde jag uppfylla två drömmar förra året. Denna och tvåkilosöringen på fluga.