Undersåkersälven

Valet ikväll stod mellan att hitta nåt bra på TV´n eller spana efter öringvak. Lätt val. Efter en hektisk dag i Stan med barnen valde jag att bara åka ett par kilometer bort, till Undersåkersälven. Har några öringställen där att fiska av. Förutom några små exemplar så fick jag även denna på en Elk Hair Caddis.


En annan som lyckades med sitt fiske var Myrstigsbruden. I nåt "hemligt" vatten drog hon upp denna firre.
Jag tycker det är häftig och kul med en tonårstjej som har fiske som sitt största intresse.

Livet leker

Solsken, vakande öring och tillbaka i Torrflugelandet. Körde den beprövade tekniken: ett vak - ett kast. Resultatet ser ni här, en öring i lite bättre storlek.

Att jag sen tappade en och missade ett mothugg, gör varken till eller ifrån. Bättre än så här kan inte flugfiske bli.

Med på fisket var min nya rulle, en skön liten tingest, en HiLevel DJ, köpt från Dan-Tackel . Ett företag jag verkligen rekommenderar. Man hinner knappt skicka iväg beställningen innan varorna ramlar ner i postlådan.

Kontraster

En väldig variation på flugorna i städet just nu. Musimitationer och paraloopkläckare.

När livet är som bäst

Några fotografiska avtryck från häromdagen signerade Fredrik Lunkan Lundkvist.

Ovädersfiske och en pajas

Vilka kontraster. I fredags solsken, vakande öring och torrfluga. Idag regn och blåst, förtyngd tafs och streamerdängande. Det var alltså öringväder igen, fast lite för mycket. Jag var i den nedre delen av Ån för att fiska öring. Regnet som föll kunde jag stå ut med. Värre var vinden som kom i byar utifrån sjön och gjorde det svårt att kasta. Några öringpropellrar var det enda i öringväg. Istället fick ett par harrar i halvkilosklassen toppa dagens fiske, tagna på Zonker. Jo, så var det en pajas där också, eller vad man nu ska kalla honom. Iklädd läderhatt och solglasögon ställer han sig ett världsrekordhopp i längd, alltså ca 10 m, nedströms mig och börjar fiska. Vore det inte så att flugfiske förbrödrar skulle jag gjort något olagligt. Istället slängde jag ett ont öga på honom. En sak till. Ikväll träffade jag för första gången någonsin två fiskekortskontrollanter vid Ån.

Dagen då Gud log

Om det finns en flugfiskegud så log han med sitt allra vänligaste leende mot mig idag. Jag var åter i Torrflugelandet för att ta revansch efter förra helgens öringdiss. Morgonen var kall, bara runt 8 grader. Fisket inleddes med fleecemössa på. Inga vak syntes till så jag knöt på en Goddars Caddis för att försöka lura upp nån öring. Och se, det lyckades. Ett våldsamt påslag och 4:an stod i en härlig båge. En större öring hade tagit flugan. En viljornas kamp inleddes endast åtskild av en 0,16 mm´s nylontafs. Efter en stunds kamp kunde öringen håvas, och vilken öring.

Jag uppskattade vikten till cirka 1,5 kg. Efter avkrokning och lite konstgjord andning kunde öringen återvända till friheten.

Solen gjorde sitt bästa för att tränga genom molnen och det blev allt varmare längre fram på dagen. Enstaka vak syntes också till. Ett sådant i min närhet fick mig att smyga dit och jag la ut en Klinkhammer. Några sekunder senare försvann den i en vakring och dagens andra öring bärgades, på cirka 5-6 hg. Efter lunch omgrupperade jag till ett annat ställe. Där sammanträffade jag med Lunkan och hans 3 kompisar, alla på öringjakt. Jag blev den första att kroka en öring. Återigen en fin fisk, strax under kilogränsen. Nu hade solen trängt undan molnen och det var gôtt att sitta i solskenet och spana efter vak. Innan dagen var till ända hade alla fått känna på den jämtländska öringen.


För min del var det den bästa torrflugedagen hitills. 3 påslag 3 landade öringar och ett personligt pers på torrfluga.

På tur med Lillgrabben

Idag åkte jag och Lillgrabben mot Vålådalen för att kombinera lunch och fiske. Molnen var otrevligt mörka i sydväst och de första regndropparna mötte oss i Undersåker. Som så många gånger förr klarnade det upp när vi passerat högsta punkten på Vålådalsvägen. Blå himmel och sol, men en rejäl blåst bäddade för myggfritt i varje fall. Vi åkte i min nya "Örinracer", en snart 20 år gammal Audi i fint skick, som inte kostade skjortan, om man säger så.

Första stopp blev Mellandalstjärn, en av Lillgrabbens favvoplatser. Eld gjordes upp och svartpannan åkte på. Dagens lunch bestod av en hämtpizza, med räkor. Varför måste det vara korv eller dylikt hela tiden ? Omväxling förnöjer. Och svartpannekaffe passar till allt.



Det tog inte många minuter innan pizzan var uppäten. Dags för fiske då. Vi gjorde några kast på några olika ställen, men inget hugg. Det är inte så viktigt när man har barn med sig på fisketur eller ut i naturen. Låt det ske på deras villkor och det viktiga är att de har kul, samtidigt som de tjuvlär sig lite saker. T ex hur man gör upp eld och släcker den.

På vägen hem svängde vi förbi Ån. Tanken var att göra några kast där också. Lagom till att vi kom fram täcktes solen av mörka moln och när jag gjorde det första kastet öppnade sig himlen och kort därefter dundrade åskan. Bara att gå tillbaka till bilen för hemfärd. Så här ser vattennivån ut idag i den nedre delen av Ån. Håckrennivån är upp till den branta klippan.

Prognosen för helgen ser bra ut. Mer öringjakt då.