Tack Jannicke !!

Jag har nämnt det förut, men när Jannicke Geitskaret, sol-och finvädersgudinnan, förlåt, SvT-meteorologen, får presentera väderprognosen inför helgen, då blir det inget annat än finväder. Nu lät hon solen stråla över Åredalen både lördag och söndag. Ett väder som gjort för att vara ute. I lördags tog jag en tur till Storån för att kolla läget. Det är bara en vecka kvar innan man får lägga ut flugan i dess strömmar igen. Tyvärr var vattennivån lite för hög. Alla strömkoncentrationer och stenar var täckta av vatten. Allt var en enda slakström. Det behöver sjunka någon decimeter. Trots det såg jag ett litet vak, från en harr, under den korta stund jag var där

Nån som tycker att hösten är mörk och trist, och längtar efter snön ?

Här ovan ser ni två av våra vackra fjäll i höstsol och pudrade med snöflingor, Skutan och Otfjället. Vackert så det förslår.

Idag tog jag med mig Lilltjejen till Duvedsälven. Som vanligt var ryggsäcken packad med diverse gofika, nån som tänker mutor ?? Hon hade med sig ett barnspö, men gjorde inte så många kast med det, utan lekte istället i skogen. Eftersom hon var med valde jag fiskeplatser där det fanns tillgång till skog och en strand utan farlig ström. Första stopp blev nedan Staa-bron. Vattennivån har sjunkit en bit sen sist och nu går det bra att fiska och vada där. En öring visade intresse för min Epoxystreamer, men ville inte fastna.

Efter lite fika så åkte vi en bit nedströms, till en hölja som brukar hålla fisk. Tyvärr så var vattennivån lite för hög för att det skulle gå och fiska optimalt där. Strömmen var lite för stark, så det var svårt att få ner flugan tillräckligt djupt, trots att jag körde med fast sinking tafs. Jag gjorde ett par vändor igenom den, men utan känning. Fast vad gjorde det egentligen en sån fin dag som denna när man kan sitta i solens värmande strålar och njuta av en kopp kaffe och hembakt bröd. Nä, nu ljög jag lite grann. En öring hade varit pricken över i:et. Solen värmde skönt hela dagen, termometern kom upp i tvåsiffrigt. Över vattnet flög några enstaka "kusar", så än är inte allt insektsliv dött. Fast gick man in i skuggan där solen inte kom åt kunde man hitta ishinnor på vattenpölarna.

Dagens mest dramatiska händelse var nog när Lilltjejen tappade en av sina mjölktänder vid fikapausen. Nu ser hon fram emot ett nattligt besök av tandfeén, som byter ut den mot en guldtia.

Jag ser fram emot en nederbördsfri vecka med kalla nätter så att vattnet hinner sjunka undan lite mer, och att, ni vet vem, får presentera väderprognosen nästa fredag.