Födelsedagsspöet från i somras var också med. Det viktiga var inte att landa nån fisk, det blir bara en bonus, utan att försöka få mersmak för att åka på framtida fiskturer. Själv "syndade" jag och hade med mig mitt UL-spö.
Redan i ett av mina första kast högg en bättre öring på mitt Rogerdrag och gjorde en serie av luftakrobatiska övningar innan den vid ett sista hopp inne vid land slog sig loss från kroken.
- Såg du, sa jag till Lillgrabben.
- Ja, precis som en haj, fick jag till svar.
Vi fortsatte att fiska en stund till. Jag med mitt Rogerdrag och han med sitt barnspö med en kroklös Rapala i linändan. Han börjar förstå hur han ska göra för att kasta ut draget, även om jag får hjälpa honom emellanåt. Med tiden kommer han att förfina sin teknik och kunna klara sig själv.
Vi gjorde upp en eld, som värmde skönt denna lite kyliga septemberdag, och satt intill och fikade och pratade om sådant som är viktigt för 3-åringar. Därefter gjorde vi några kast till innan han tyckte att det var dags att åka hem. Fast först ville han åka in till Vålådalen och titta på den helikopter som flygit fram och tillbaka ett flertal gånger under dagen. Sagt och gjort, och på hemvägen somnade en nöjd grabb i bilen, förhoppningsvis drömmande om dagens äventyr.
5 kommentarer:
Ser ut som du till nästa sommar har två att tampas med i tävlingen "Familjens största öring" :-)
Leder fortfarande dottern denna säsong?
Lunkan
Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli =)
Ja du,Lunkan, men det bjuder jag så gärna på. Det är väl likadant för dig, om jag inte har fel, med sonen ? Siktar på en torrflugeöring i morgon igen....Såg några fina vak i tjärnen.
Japp så är det. Jag är oxå två i familjen denna säsong. Sonen har en notering på 1,920 kg som topp. Jag ligger nästan kilot efter.
Skittfiske
Lunkan
Vilket härligt fiske!!!
Minns själv när mina två killar var små och vi gjorde dom första äventyren ihop.
Vårdar man dom dagarna, så har man fiskekompisar för livet sen!!
Skicka en kommentar