Glädjen över dagens torrflugeöring byttes till ett visst vemod när jag bland öringvak nås av den sorgsamma nyheten att rockvärldens gigant på orgel har lämnat oss.
Jon Lord kämpade länge mot cancer, en sjukdom som till slut tar allt i sin väg. Han blev 71 år. Ytterligare en gammal rockräv som kommer till rockhimlen således. De kan kanske behöva nån som kan lägga lite feta orgelmattor när de jammar, Ronnie, Cozy och grabbarna.
Här ett smakprov från storhetstiden i Purple:
Jon var inte bara en rockare, han skrev också många klassiska stycken och gjorde soloskivor.
Här en av mina favoriter, långt ifrån distade elgitarrer och ylande hammondorglar:
Jon var tillsammans med Ian Paice de som var med på hela Purpleresan från 1968 till 1976. Sen fortsatte de tillsammans i inte helt obekanta Whitesnake, innan de återförende den klassika MK II sättningen av Deep Purple 1984. Där spelade han fram till 2001 då han beslöt att "pensionera" sig och ägna sig åt att komponera klassisk musik. Förutom detta så har han gjort massor av inspelningar tillsammans med andra artister och band. Jag har haft förmånen att se honom live fyra gånger och man slogs av hans ständigt glada humör på scenen. En av gångerna gjorde han faktiskt det som han gjort massor av gånger, när den inte alltid lika glada Ritchie Blackmore vägrade göra extranummer. Han fick spela melodi och solo på sin orgel och keyboards.
Jon Lord R.I.P.
1 kommentar:
Mycket bra skrivet Stig!!
Snyggt.
Jag känner faktiskt samma sorg som när Dio lämnade.
Dessa herrar har ju funnits med sen dom första egna vinylerna bars hem.
Skicka en kommentar